rutheberhardson

Rebecka snodde TV:n av mig. Hon sprang ut genom dörren, in till grannen, för att få ström, och ut i trapphuset där hon satte sig för att titta på TV.

Så här började det: Jag hade precis sjunkit ner i soffan och var i full färd med att blåsa ut luft från lungorna (En del säger andas ut) samtidigt som jag planerade vilket TV-program jag skulle titta på. På spåret nja inte så lockande men K-special verkar intressant. En kvinnlig fotograf från Lettland (tror jag det var) - världskänd - jobbar fortfarande som städerska.

-Jag ska se Idol i kväll, säger Rebecka. Punkt slut säger hon inte men tonfallet i rösten ja hela kroppen säger det.

-Du vet ju vem som kommer att vinna försöker jag kraxa fram eftersom jag hastigt var tvungen att dra åt mig andan mitt i utandningen. Jag inser att det är lönlöst med några motargument. Men jag försöker.

-Ah å mhh

-JAG VÄGRAR ATT DISKUTERA DET HÄR MED DIG. JAG SKA SE IDOL, NU.

Sen händer allt väldigt fort. Jag hinner inte reagera förrän TV:n är borta med Rebecka okej tvärtom Rebecka är borta med TV:n. När jag ska byta kanal, med fjärrkontrollen som inte finns kvar på bordet, på TV:n som lämnat ett stort svart tomrum (svarta hål i rymden har alla hört talas om men det här...) inser jag att någonting saknas i mitt hem. I mitt förvirrade tillstånd kan jag inte komma på vad. Till slut klarnar allt och jag inser vad som har hänt. Känner oset av raketbränsle och ser brännmärkena efter starten som Rebecka gjorde. Var är hon och var är min TV?

Undrar vem i vårt annars så lugna hus som spelar hög musik. Är det fest någonstans? Går ut i trapphuset och vad får jag se!? Kablar, chokladpapper och JAG TROR INTE MINA ÖGON där sitter Rebecka leende omgiven av chokladkakor och tittar på Idol på min/vår TV. Mina tankar skenar iväg och jag förnimmer Kalle och chokladfabriken. http://www.youtube.com/watch?v=B2Y88wzPgfQ

Slutet gott allting gott. Rebecka är tillbaka. TV:n är tillbaka. Allt är som det ska vara tror jag i alla fall.

Ps. För säkerhets skull: Kolla om du har några svarta hål hemma. Svarta hål kan sluka allt som kommer i dess väg. TV:n lämnar ett tomrum (svart hål) ett tips ha kvar den. Hur var det där ordspråket? Bättre med en TV i rummet än tio i trappuppgången. Har för mig att det var någon fågel med... Ds.

Sankta lucia!

Så här såg det ut för några veckor sedan innan regnet kom och spolade bort all snö. Men det finns hopp om en vit jul. Enligt prognoserna kommer kvicksilvret i termometern att sjunka.... Alla som är sugna på utförsåkning, Hallstabacken har förberett sig och kommer att ha öppet i helgen (delar av backen).



Nej se det snöar

Nej se det snöar, nej se det snöar det var väl roligt, hurra!
Nu blir det vinter, nu blir det vinter, som vi har önskat, hurra!
Då ta vi kälkarna fram och vantarna på,
och sen vi åka i backen, hej, vad det ska gå!

Och fram med skidan, och fram med skidan
och sen på backarna opp!
Vi stå på näsan, vi stå på näsan
ibland, när vi gör ett hopp,
men inte lipa vi, nej, det gör ingenting,
om man i drivan den mjuka ett tag rullar kring.

Undrar varför jag sparar tomma tandkrämstuber. Naturligtvis för att det alltid går att klämma ut lite tandkräm till så där på sluttampen. Alla flaskor och tuber med handkräm, tandkräm ketchup, kaviar etc vägrar att släppa ut de sista resterna av innehållet. Jag tror aldrig att det är riktigt slut. Det räcker inte med att trycka och mangla för att få ut de sista resterna. Fram med stora bultsaxen okej nu tog jag i lite för mycket... Fram med saxen och klipp upp eller varför inte testa med en vass kniv för att skära i tuben/flaskan. När jag klippt/skurit och ansträngt mig till bristningsgränsen och tuben/flaskan ligger där blottad på sitt innersta (säger man så?) har jag glömt vad det var jag höll på med. Varför ligger det en uppsprättad ketchupflaska i plast på bordet med lite, lite ketchup på insidan? Utan vidare funderingar slänger jag den i de vanliga soporna. Jag som brukar källsortera. Hur jag behandlar mina glasflaskor för att få ut de sista resterna är en annan historia. Men det är jobbigt att slicka ur de om man inte är en ödla med en väldigt lång tunga.

Ruth har gått med i gruppen: Tandkräm är gott!

Benjamin!!!

Ser mig själv medverkande i en musikal. I centrum för allas anklagande blickar och kommentarer står jag, på Konsum, och försöker gömma mig. Jag slinker in mellan några hyllor tar upp telefonen och ringer till Roger. Kan du... avbruten av de andra kunderna som kommer närmare och närmare. De sjunger högre och högre jag måste skynda mig Roger måste rädda mig ur den här knipan. Skratta inte nu men jag glömde Alva utanför badhuset när jag gick därifrån. Kan du hämta henne så jag kan handla färdigt? Okej jag hörde att han skrattade men han hämtar Alva.

Sången tystnar. Kunderna fortsätter att handa. Personalen jonglerar med äpplen och apelsiner. Alla barn blir bjudna på gurksallad. Allt är som vanligt igen.  

Jag fortsätter att handla. I mitt förvirrade tillstånd har jag nästan gått runt hela affären och ska betala när jag kommer på att jag inte har köpt potatis. Tillbaka till potatisen. Jag har inte med veckans "potatisrabattkupong" vägrar att betala fullt pris (milt uttryckt: jag tycker inte om rabattkuponger). Betalar och går hem. Roger får ta med sig potatiskupongen och köpa  ja just det potatis. Han har redan ytterkläderna på eftersom han har hämtat Alva.

Alva

Fredagstankar...

När vi har tagit av oss vår kostym, när vi står där avklädd, när bara jaget är kvar, då är det skönt att veta att det finns någon som älskar mig för den jag är, inte bara för det jag gör.

När vi vågar låta löven falla finns det inget som döljer våra skavanker. Vi blir mer sårbara. Jag önskar att Du vet och känner dig älskad för den Du är.

Tycker att den här sången passar in, i dubbel bemärkelse, den här årstiden: Carola – När Löven Faller - Albumversion

Var rädd om dig det finns bara en av dig. Ruth

Här kommer jag att skriva smaskiga saker från Sollefteå. Allt från vad som händer på Djupön, vad vi äter (goda bakverk), vad vi gör till vad som kan inträffa, vad vi hör och ser, på våra promenader med Alva (vår hund). Eller när vi åker bil. Idag tex när jag var och tankade på Statiol (reklam) köpte jag inte bara bensin till bilen... psst jag köpte även en dubbel Snickers som jag nästan åt upp innan jag var på Djupön. Ja jag vill bara tala om att den var god.

Men varför är Rebecka en ängel med skavsår?
I min värld symboliserar änglar något vackert, fint och skört. Godhet och vilja att hjälpa, ett inre driv som kanske inte alla förstår. För att se och känna andra människor som inte alltid tar för sig måste du komma nära, nära, nära och ta dig tid att se och lyssna. Vara tyst och lyssna. Och bara så du vet änglar kan också få skavsår fråga Rebecka för hon har det.

Se upp och lyssna! Det kanske bor en ängel i ditt rum.

Eva Dahlgren – Ängeln I Rummet

Varma kramar/Ruth